Viktiga Kyltekniska Begrepp Del 2
Temperaturmätningar
Vi pratade om att trycken som vi kan läsa av med hjälp av vårt manometerställ kan omvandlas till temperaturer i en tabell. Dessa två temperaturer är inga faktiska temperaturer som vi ska leta efter på själva maskinen. Det är bara referenspunkter som vi SKA jämföra mot när vi gör riktiga temperaturmätningar på maskinen.
I bilden ovanför så ser vi att Förångningstemperaturen är 5 grader C samtidigt som Kondenseringstemperaturen är 43 grader C
Mätning av Hetgasrörets temperatur
Det betyder ju då att temperaturen på ledningen påväg mellan kompressorn och kondensorn bör vara betydligt varmare eftersom vi vet att det är hetgas som trycks ut ur kompressorn. Enligt bilden ovanför så står det att Hetgas röret är 63 grader C. Om kondenseringen nu är 43 grader C så betyder det att det är en hetgas ledning vi mäter på om nu röret är varmare än vad manometern säger att mediet kondenserar på.
Tumregel: Hetgasen bör ligga ca 15-20 grader C över kondenseringstemperaturen, vilket stämmer bra i vårat exempel i första bilden.
Mätning av Vätskerörets temperatur
Efter kondensorn så kommer vi förhoppningsvis att ha en vätskeledning om allt fungerar som det ska. Kondensorns uppgift är att kyla av mediet så att det övergår från gasform till vätskeform. Om vi då kan se till att röret efter har blivit svalare än kondenseringstemperaturen så måste ju mediet ha bytt fas.
Kondenseringen sker ju på 43 grader C fortfarande och om röret efter kondensorn är svalare än så då vet vi att gasen kylts ner så pass bra att det blivit vätska. Just i vårat exempel är det röret 39 grader C. Vi har alltså kylt ner mediet med 4 grader. Det kallas för att vi har en UNDERKYLNING av mediet. Närmare bestämt så har vi en Underkylning eller UK = 4 grader.
Tumregel: Underkylningen bör vara åtminstone 4 grader under kondenseringstemperaturen. Det är ok med ytterligare några grader absolut men om det är mindre så riskerar vi att misslyckas att få mediet till vätskeform och skulle det vara allt för stora skillnader så kan det tänkas vara så att vi har för lite köldmedium i maskinen.
Mätning av Suggasrörets temperatur
Nu är vi istället på den kalla sidan av maskinen där förångningen sker. Alltså den kalla växlaren som ska uppta energi från sin omgivning. Tar vi värme och med det värmer upp mediet så går det från vätska tillbaka till gasform. Men för att vi ska kunna konstatera att det verkligen har blivit gasform så måste vi mäta temperaturen på suggasen som är påväg från förångaren tillbaka till kompressorn. Det var ju viktigt för att se till att kompressorn inte tar skada.
Enligt första bilden så är ju förångningstemperaturen 5 grader C (Köldmediet börjar koka och övergå till gas vid 5 grader C). Vi vill ju alltså säkerställa att suggas röret är varmare så att vi vet att mediet verkligen kokat. Men det får heller inte vara för varmt för då riskerar kompressorn att bli för varm istället. Vårat rör enligt bilden visar sig vara 11 grader C när vi mäter på det och då har vi lyckats att värma upp röret 6 grader och det har alltså övergått till gas. När vi hettar upp mediet så att det ökar i temperatur och övergår i gasform så kallas det för att vi ÖVERHETTAR mediet eftersom vi värmer upp det till kokpunkten och förbi ytterligare lite. I detta fallet 6 grader över.
Tumregel: Överhettningen bör ligga ca 6-8 grader varmare än förångningstemperaturen. Om det ligger mycket kallare än så riskerar vi att det kommer med lite vätska till kompressorn men är det mycket varmare så kommer kompressorn att sakna kylning. Då kallas det för att överhettningen är för liten eller för stor. Alltså differensen jämfört med förångningstemperaturen skiljer sig mer eller mindre än vad som är lämpligt (6-8 grader).
Sammanfattning
Kondenseringstemperaturen (Röd manometer med högt tryck) jämförs med Vätskerörets temperatur som åtminstone borde vara 4 grader svalare för att få till en Underkylning så att gasen verkligen övergått till vätska.
Förångningstemperatur (Blå manometer med lågt tryck) jämförs med Suggasrörets temperatur som bör ligga 6-8 grader varmare för att få fram Överhettningen vilket är väldigt viktigt för att kompressorn ska få rätt arbetsförhållanden.